Verbal och icke verbal kommunikation

Ibland kan medarbetare med sitt kroppsspråk visa att de inte är bekväma med sina arbetsuppgifter. Vissa kan också fokusera mer på att prata med kollegorna än på att skapa kontakt med vårdtagaren.  

Personal som har fått utbildning i hur kroppsspråk, röstläge och på vilket sätt vi säger saker påverkar den äldre, har bättre förutsättningar att göra ett bra jobb. Forskning har visat att vi har spegelneuron i hjärnan som gör att vi mycket snabbt avläser känslor hos andra när vi kommunicerar med varandra. Det gör att personer med demenssjukdom i hög grad påverkas av personalens bemötande.  

De kan och hinner inte alltid uppfatta och förstå vad som sägs speciellt inte när flera personer pratar samtidigt. De uppfattar däremot och avläser känslor och kroppsspråk. Det här kan ge upphov till oro och aggressivitet som sedan behandlas helt i onödan med läkemedel.  

Att skapa god kommunikation

Det är därför väldigt viktigt hur kommunikationen sker i alla situationer. Vårdaren ska vara tydlig, ta ögonkontakt, tala om vad som ska göras och försäkra sig om att den som tar emot vård är med på vad som ska ske. Information ska alltid ges kontinuerligt. Det går inte att ha bråttom. Det tar längre tid. Det är alltid lika viktigt att informera den boende om vad som kommer att ske, men ännu viktigare om den som är i behov av hjälp inte själv kan kommunicera verbalt. Lyssna för att förstå, då uppstår riktig kommunikation. Att försöka förstå den enskildes behov och inte bara lyssna för att ge ett svar.

Inom diakonin som har kyrklig anknytning finns ett begrepp ”Se människan”. Det handlar om att skapa en kultur som en del av värdegrunden. Om ni anser att det är viktigt att medarbetarna tar sig tid att lyssna och förstå den enskilde, måste ni som medmänniskor och ledare också föregå med gott exempel. Det innebär att tänka på att alltid hälsa, tilltala medarbetaren eller den boende med namn och ta sig tid att lyssna. Du visar att du lyssnar genom att vara närvarande i samtalet, regelbundet ge ögonkontakt och med ord eller på annat sätt bekräfta att du lyssnar. Du använder din ”Icke-verbala” kommunikation till att förmedla din värdegrund. Om du inte har tid just nu, så be att få återkomma, se till att ha tid då. Sätt samtal om kommunikation på agendan t.ex. på APT. Genom att ta dig tid att lyssna kommer du att få mycket mer gjort.

Varför är det viktigare att lyssna än att tala?

Man brukar ibland säga att du har två öron och en mun för att du ska lyssna dubbelt så mycket som du talar. Inom omsorgsyrken som vård, äldreomsorg, och socialt arbete är förmågan att lyssna en av de mest värdefulla färdigheterna en vårdgivare kan besitta. Även om kommunikation är central i dessa yrken, kan tystnad och lyssnande ibland vara ännu viktigare än att tala.

1. Lyssnande skapar en djupare förståelse
När vi lyssnar aktivt på vårdtagare eller patienter ger vi dem utrymme att uttrycka sina tankar, känslor och upplevelser. Genom att ge dem detta utrymme skapar vi möjligheter för en djupare förståelse av deras behov och önskemål. Det gör det också möjligt för oss att anpassa vår vård och stöd efter deras individuella situation.

2. Stärker relationen:
Att lyssna är ett sätt att visa respekt och empati gentemot vårdtagaren. När de känner att de blir hörda och förstådda, byggs förtroende och en starkare relation upp. Detta är särskilt viktigt inom äldreomsorgen, där att skapa en positiv och förtroendefull relation kan ha en direkt inverkan på vårdtagarens välbefinnande.

3. Främjar självbestämmande:
Genom att lyssna på vårdtagaren ger vi dem möjlighet att delta i beslut om sin egen vård och livsstil. Detta främjar självbestämmande och självständighet, vilket är avgörande för att upprätthålla en känsla av värdighet och kontroll över sitt eget liv, särskilt inom äldreomsorgen.

4. Synliggör behov som kanske annars är dolda:
Ibland kan vårdtagare inte uttrycka sina behov och önskemål verbalt eller klart. Genom att lyssna uppmärksamt kan vårdgivaren upptäcka dolda behov eller tecken på oro som annars skulle gå obemärkt förbi. Detta gör det möjligt att agera proaktivt och erbjuda lämpligt stöd.

5. Bidrar till känslan av värdighet:
Att låta någon berätta om sina livserfarenheter och lyssna på deras historier är ett sätt att bekräfta deras liv och erfarenheter. Det ger en känsla av att deras berättelse är viktig och att de är värda att lyssnas på, vilket är en grundläggande del av att upprätthålla värdighet.

6. Minskar isolering och ångest:
Särskilt inom äldreomsorgen kan många äldre individer kämpa med känslor av ensamhet och ångest. Genom att lyssna på dem och erbjuda en plats där de kan dela sina känslor kan vi bidra till att minska denna isolering och öka deras psykiska välbefinnande.

Reflektionsfrågor - kommunikation
Undersköterska och vårdbiträde:
- Vad gör ni för att skapa ett bra samtalsklimat?
- Är du och dina kollegor duktiga på att kommunicera med de boende och med varandra?
- Ser ni till att få ögonkontakt med boende och besökande? Tar ni er tid att sitta ner och prata?
- Tar ni er tid att lyssna på varandra och de boende?
- Pratar ni något i arbetslaget om hur ni kommunicerar ?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Vad gör du som ledare för att skapa en bra kultur i kommunikationen?
- Gör du det medvetet?
- Använder du ditt kroppsspråk och icke verbala kommunikation till att skapa en bra kommunikation på arbetsplatsen?  

Boende och närstående:
- Upplever ni att kommunikationen med medarbetare på boendet fungerar bra?
- Får ni bra information från boendet?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen