Fungerande säkerhetskultur skapar trivsel och patientsäkerhet

Slarv och brister tar ofta mer tid från de boende än att ha ordning och reda i grunden. Det händer att saker inte åtgärdas till följd av brister i organisationen, vilket ofta gör medarbetare frustrerade. Företrädare för verksamheten ursäktar sig med att de prioriterar de boende.

Ovilja att rapportera avvikelser kan bero på misstro gentemot ledning eller kollegor. Underrapportering av avvikelser är vanlig. Ett problem är att media rapporterar antal avvikelser utan att sätta dem i ett sammanhang. Som närstående eller kvalitetsansvarig är det tryggare med en verksamhet som rapporterar ett stort antal avvikelser än en där inga avvikelser rapporteras.

I ett hem bryr man sig om hur det ser ut, att det är ordning och reda. På äldreboenden kan man som besökare se förkläden, handskar, spritflaskor eller annat material för arbetets utförande som står utställt fullt synligt i korridorer och dagrum. Det förekommer att gemensamma utrymmen används som förråd för inkontinensskydd, hjälpmedel eller förbrukningsmaterial. Väggmonterade flaskor med handsprit kan vara motiverat.

Tecken på bristande säkerhetskultur

- Olåsta dörrar till förråd, tvättstugor och skåp kan leda till att personer med demenssjukdom oavsiktligt kan få i sig maskindiskmedel, rengöringsmedel eller annat hälsovådligt.
- Avsaknad av eller felanvända trappstoppar, grindar o.d. kan exempelvis leda till att äldre/synskadade ramlar eller åker ner med rullstol i trapporna.
- Olåsta expeditioner ger möjlighet att nyfikna obehörigen kan ta del av information om de boende.
- Förvaring av material i korridorer, kvarglömt städmaterial o.d. kan orsaka skada eller hindra utrymning vid brand.
- Sladdar som är i vägen och trasiga vägguttag och annat som inte repareras när det går sönder kan orsaka att någon snubblar och skadar sig eller får ström genom kroppen.
- Spill på golvet som inte torkas upp.

Balans mellan hemtrevligt, säkert och hygieniskt

En svårighet när det gäller äldreboenden är att hitta en balans mellan trivsamt, säkert och lättarbetat. Det kan finnas svårigheter och ett gränsland där fastighetsägaren kan eller ska ta ansvar för vissa åtgärder, men inte gör det trots information om brister och behov.

Som med allt här i livet så gäller det att hitta en balans. Kliniskt rent kan innebära att lokalerna är mer prioriterade än de boende. På de gamla ålderdomshemmen förekom att utrymmen inte var tillgängliga för de boende förutom vid högtidsdagar. Som en yta att visa upp när det kom många gäster.

Gemenskapslokaler ska vara tillgängliga för de boende. Dörrar till utrymmen där journaler, läkemedel, kemiska produkter förvaras ska vara låsta. På enheter med boende som är förvirrade eller har begåvningshandikapp har olyckor inträffat där boende av misstag fått i sig frätande kemikalier.

Om verksamheten är beroende av extern hjälp för reparationer så måste de ske relativt omgående. Det går inte att vänta med att åtgärda farliga saker. Det måste finnas trygga rutiner för felanmälan och uppföljning av att felanmälda förhållanden är åtgärdade. Om inte dessa problem åtgärdas så måste problemen lyftas till högre nivå.

För de kemikalier som verksamheten beställer så ska det finnas produktblad. Verksamheten måste veta hur de ska agera om någon får något i ögonen eller sväljer ett medel. Om du inte hittar pärmen med produktblad går det dygnet runt att ringa giftinformationen akut via 112 och begära giftinformation eller 010-4566700 i mindre brådskande fall.

Hemma hos den boende

Den boendes lägenhet ger signaler om hur enheten fungerar. Signeringslistor som ligger framme med kaffefläckar, omläggningsmaterial eller annan sjukvårdsutrustning som ligger oskyddat, matfläckar på säng eller smutsiga hjälpmedel kan vara tecken på brister i säkerhetskulturen.

På en enhet var hanteringen av medicinsktekniska produkter ett problem. Det stod rullstolar och lyftar i korridorerna som fungerade som förråd. På frågan hur de skulle klara en utrymning i samband med brand insåg de att det inte skulle fungera. Det gick att hitta andra lösningar för hur dessa rullstolar och lyftar skulle placeras.  

Upplevelsen av hemtrevnad och gemyt skiljer sig mycket mellan olika enheter. Det går att skapa trevnad utan att göra avkall på fungerande hygienrutiner och god arbetsmiljö. Tvärtom är ordning och reda är en grundförutsättning för såväl ett bra hygienarbete och trivsel som en god arbetsmiljö.

Privata värdesaker

Det förekommer att medarbetare hjälper den boende att hantera dennes pengar, betalkort, nycklar och andra privata tillhörigheter. Många boende är beroende av hjälp med att hantera sina egna pengar. Om inte annat ska frisör och andra personliga utgifter betalas. Det gäller att det finns trygga rutiner så att inte pengar försvinner.

Några tar ansvar för sina pengar och andra kan ha en närstående, god man eller förvaltare som hjälper dem i ekonomiska frågor. Allt fler äldreboenden har möjligheter till säker förvaring i den boendes lägenhet men det ska ändå finnas rutiner för att säkerställa att inget försvinner. Om personalen ska sköta pengar så ska det vara inskrivet i biståndsbeslutet eller genomförandeplanen.

Verksamheten måste sätta gränser för hur stora belopp som kan tas omhand och att ha rutiner för hur chef informeras om att verksamheten har ansvar för den boendes pengar. Om verksamheten tar ansvar för privat egendom så kan det bli aktuellt att betala ersättning om pengar försvinner. Tillgången till privata medel bör begränsas till några få.

Det måste gå att spåra vad som hänt om pengar saknas och rutiner för att kontrollräkna regelbundet. Ett sätt att kontrollräkna är att två personer tillsammans räknar pengarna och skriver under att summan stämmer med det som är bokfört. Om det går lång tid mellan kontrollräkning så är det svårt att komma ihåg vad som hänt exempelvis att den boende klippte håret för sex veckor sedan.

Ett sätt att begränsa risken är att använda betalkort där enbart kontaktmannen har tillgång till koden. Ett annat sätt är att kortet förvaras av någon som dokumenterar när det och koden lämnats ut till en medarbetare. För betalkort kan summan pengar som finns tillgänglig begränsas. Om man som medarbetare hjälper den boende att handla med kort så spara alltid kvittot och lämna tillsammans med kortet efter inköpet.

Förvaring av värdesaker

Ta aldrig emot smycken, bankdosor eller koder till mobilt bank-id eller annat som skulle kunna vara stöldbegärligt. Medarbetare ska aldrig hämta ut kontanter till den boende. Däremot kan medarbetare följa med boende till banken eller bankomat om den boende önskar det. Det ska finnas en skriftlig överenskommelse med den boende eller dennes företrädare om verksamheten ska vara behjälpliga med att hantera pengar.

Om någon går bort eller flyttar ska pengarna slutredovisas. Givetvis ska alltid kvitton sparas. Om dessa numreras och förs upp så är det lättare att följa uttagen. Hantering av den boendes pengar omfattas av tystnadsplikten. Kassaböcker och annan dokumentation om hur pengarna används ska därför hanteras med omsorg. Personal ska inte ansvara för att betala fakturor åt den boende. Om den typen av hjälp behövs och det inte finns närstående som kan få fullmakt att hjälpa till så måste den boende ansöka om god man.

Genom att verksamheten för bok över uttag och spar kvitton så kan medarbetare och den boende eller den som hjälper den boende stämma av och dubbelsignera när kassan fylls på. En skriftlig fullmakt eller överenskommelse om hur pengarna ska hanteras och hur den boendes företrädare ska informeras skapar trygga rutiner.

En svår situation som emellanåt uppstår är att den boende saknar pengar. Det kan bli riktigt besvärligt exempelvis om den boende inte kan få ut sina läkemedel från apoteket. Det finns lösningar exempelvis Payex läkemedel som förebygger att den risken uppstår.

Sjuksköterska måste ha fullmakt för att hämta ut den boendes läkemedel. Det kan vara en miss från den som hjälper den boende med pengar, men någon gång finns det inte pengar. Då kan den boende söka socialbidrag för att få sina nödvändiga behov tillgodosedda.

Reflektion - säkerhetskultur, ordning och reda
Undersköterska och vårdbiträde:
• Har ni en bra säkerhetskultur?
• Pratar ni om risker och varför det är viktigt att följa rutiner och hålla ordning och reda?
• Har ni fungerande rutiner för de boendes pengar och andra värdesaker?

Chef, sjuksköterska arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Utreder ni avvikelser ordentligt och får den som rapporterat avvikelsen återkoppling på vidtagna åtgärder?
• Får ni trasiga saker som persienner reparerade snabbt?
• Har ni bra koll på att de Medicinsktekniska produkterna (rullstolar, liftar, rollatorer m.m.) är säkra och förvaras på ett betryggande sätt?
• Har det förekommit att pengar försvunnit?

Boende och närstående:
• Upplever du att det finns en bra säkerhetskultur?
• Upplever du att det är ordning och reda?
• Är hanteringen av privata pengar trygg?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen
Sofrosyne