I ett radioprogram berättade en kvinna om den läkare som kom för att konstatera dödsfallet när hennes mamma hade dött. Läkaren kom in i rummet på äldreboendet i snöiga stövlar och med kappan på, tog fram en spegel som hon satte över munnen och konstaterade att mamman var död, varpå hon lämnade rummet. Hon gjorde ingen ansträngning att skapa kontakt med de närstående och efterlämnade smutsiga blöta skoavtryck på golvet.  

Det berättas ibland om sjuksköterskor och undersköterskor i hemsjukvården som inte tar sig tid att hänga av sig ytterkläderna vid hembesök. På äldreboende kommer inte medarbetarna i ytterkläder, men kan ändå i kroppsspråk och attityd visa att de har bråttom. Vi uppfattar en person som väljer att stå upp och prata medan vi sitter ner eller som inte tar sig tid att hänga av sig kläderna eller ser ut som om de är på språng som jäktad. Den boende kanske då tänker “Vågar jag ställa den där besvärliga frågan om hon är jäktad?” eller “ Hinner jag få hjälp att gå på toaletten?”

Vi lever i ett stressat samhälle och att som besökare stå upp antyder att man antingen har bråttom eller att man upplever hemmet som otrevligt eller ogästvänligt. För den som lider av afasi eller har svårt att kommunicera av andra skäl kan detta skapa osäkerhet och nedstämdhet.  

Undersköterska: Vad gör ni för att påminna varandra om att inte låta stress gå ut över mötet med den boende? Tänker ni på att ni går in i den boendes hem när ni går in i en lägenhet? Finns det någon boende som verkar mer mån om sitt revir och där ni behöver göra något särskilt? Är det någon som upplever det genant i samband med toalettbesök e.d. och där ni känner att ni behöver visa extra hänsyn? Presenterar ni er och tar i hand? Känner den boende igen dig? Skapar vi förutsättningar för de som kommer in på boendet som tillfälliga besökare att skapa ett bra möte? Erbjuder vi läkaren att hänga av sig kläderna? Sätter vi oss ner när vi pratar med den enskilde eller närstående?

Chef och legitimerad personal: Vad gör ni som ledare för att föregå med gott exempel? Har ni någon gemensam policy för hur ni gör när ni går in i någons lägenhet? Knackar ni på dörren innan ni går in? Tar ni i hand och hälsar på den som bor i lägenheten och berättar vad ni har för ärende där? Kanske ni också presenterar er om ni inte är där så ofta? Tar ni er tid att lyssna till medarbetarna?

Närstående: Tar sig alla företrädare för verksamheten tid att stanna upp och lyssna, när du eller din närstående vill säga något eller ställa en fråga?